Varför ta bort tänder när jag knappt har några?

Bra frukost för en tandfattig! Hallon- och päronsmoothie!

Ja, alltså. Tandborttagning i onsdags. Jag var sjukt nervös och orolig som jag skrev i det förra inlägget. Men det kunde nog inte ha gått bättre. Bedövningen tog bra och tandläkaren försökte prata lugnande med mig om träning vilket fungerade ganska bra. Jag grät ju floder ändå när de tog bort tänderna, det är ingen skön känsla direkt inte fysiskt och definitivt inte fysiskt, men eftersom det knappt syns något och jag kan äta bra så känns det också förvånansvärt bra.

Men, varför ta bort tänder när jag knappt har några? Jag har något som kallas för hypodonti eller rättare sagt oligodonti vilket betyder att personen saknar anlag för permanenta tänder. För mig innebär det att jag saknar 7 (!) permanenta tänder i överkäken samt avsaknad av alla visdomständer. En artikel skriver att "Cirka 1 procent av befolkningen saknar tre tänder eller fler, medan endast cirka  1 – 2 promille saknar sex tänder eller fler (oligodonti)" (Ha, jag är i stort UNIK!). Min underkäke har dock fulltalig tanduppsättning. Problemen som avsaknaden av tänder innebär är dels att jag såklart har för få tänder för att kunna äta och prata, men också att mjölktänderna sitter kvar längre än vad som är lämpligt. Att mjölktänderna sitter kvar beror på att det inte kommer några nya tänder och knuffar bort dem. De tänder jag fick ta bort i veckan var alltså mjölktänder med dåliga rötter och av dålig kvalité som nu under våren/sommaren kommer att ersättas med titanimplantat. Det är min andra omgång med implantatbehandling. Den förra behandlingen gjorde jag för 4 år sedan då mina tvåor (tänderna bredvid framtänderna) ersattes av implantat och nu ska vad jag tror jag är fyrorna (två tuggtänder) ersättas.

Utöver avsaknaden av tänder hade jag förr också käkställningsfel eller underbett om det ordet gillas mer. Berättar mer om det en annan gång. Nu ska jag försöka träna för första gången sedan ingreppet!