Jätteräka? Absolut inte!

 "Räkodlingar är en viktig källa till protein och en betydande inkomstkälla för fattiga fiskare."

Det skriver svt.se i en artikel som ni kan hitta här. Enligt de kunskaper jag har tagit till mig under mina studier i geografi förhåller det sig på exakt motsatt sätt. Räkodlingarna i tropiska länder förvägrar fattiga fiskare tillträde till deras fiskevatten och de förlorar därmed en viktig och kanske också den enda källan till protein. Naturskyddsföreningen har mycket vettig information för den som vill läsa mer. Huvudargumenten mot räkodlingar är dock enligt mig följande:

• de lokala ekosystemen förstörs när mangroven avverkas
• mangroveträsken skyddar mot extrema naturhändelser som stormar och tsunamis. När dessa tas bort och ersätts av bassänger så får de redan fattiga och utsatta områdena, samt människorna som bor i dessa, än svårare att stå emot extrema händelser
• människorna i dessa områden förlorar också sin inkomst eftersom deras fiskevatten blir ockuperade
• räkorna matas med fiskmjöl. Fiskmjöl som görs av bottentrålad fisk. Bottentrålad över korallrev. Alltså inte bra.
• räkorna behandlas med antibiotika som läcker ut i haven och som också följer med på din tallrik.
• när mangroven avverkas och jordarna friläggs frigörs sulfater vilket leder till utveckling av ASS-jordar (Acid Sulphate Soils). Denna jordart utvecklas när marina sediment friläggs och resultatet blir svavelsyra som har ett lågt pH. Effekterna av detta blir:
• att mikroorganismer dör pga det låga pH-värdet
•  höga nivåer av tungmetaller, aluminium, arsenik och järn släpps lös vilka alla är giftiga för människor, djur och växtlighet--> massdöd bland andra organismer, främst till följd av aluminiumförgiftning
• ökad erosion --> mindre motstånd mot ex. flodvågor
• förgiftning av grundvattnet även på platser inte direkt kopplade till räkodlingarna. (Westerberg, 2011).

Vad jag tolkar som räkodlingsbassänger i Ecuador. Du kan lätt hitta liknande strukturer i Google Earth/Maps i längs kusterna i tropiska länder som exempelvis Ecuador eller Thailand.

Alltså. Räkodlingar är dåliga för miljön bland annat på grund av utsläpp av antibiotika, icke-hållbart fiske och försurning av jordar. De är dåliga för lokalsamhället på grund av att fiskarna förlorar sin inkomst och riskerar att drabbas av förgiftningar och få svårare att motstå stormar och andra extremhändelser. Det finns ingen endaste bra anledning att vi i Sverige ska äta tropiska jätteräkor. Så snälla, gör ett aktivt val och låt bli! (Inte heller "ekologiska" jätteräkor hjälper i det här fallet för att problemen för lokalsamhällena kvarstår liksom effekterna av de sura jordarna. Låt bara bli!)

Naturskyddsföreningens symbol för AntiScampi-kampanjen. Tryck på länken så kommer du till deras Facebook-sida.

Ställ gärna frågor om ni undrar något om jätteräkor och konsekvenserna av odlingar för miljön och lokalsamhällena.