Käkoperation, del 2

Ja, första steget på min "tandresa" berättade jag om i ett tidigare inlägg. Nu tänkte jag berätta om resten. Det absolut svåraste efter operationen var att de hade låst fast mina käkar i varandra. Jag kunde alltså inte öppna munnen under de sex veckor som det tog för benet att läka. Sedan blir ju ansiktet extremt svullet på grund av att blod och vätska inte har någonstans att ta vägen, det "fastnar" mellan huden och benet. Så svullen var jag och ont gjorde det. Men det blev bättre och bättre.  

 Förutom att jag var extremt svullen hade jag svårt att äta. I skolan beställde jag mald mat i soppform och serverades sparrissoppa och andra delikatesser. Hemma mixade jag all mat jag kom över med stavmixern. Jag åt mycket Pringles-chips för jag lyckades få in dem i den lilla öppningen som var mellan framtänderna. Hade också en fantastisk far som köpte milkshakes till mig från McDonalds nära på varje dag. Hela min familj var totalt förstående och hjälpsam under min konvalescens. Men trots mina försök att få i mig näring gick jag ned ungefär 4 kg under de 6 veckorna mina käkar var låsta. Jag var tunn som en sticka, med ett kalassvullet ansikte.

Jag tror tandställningen åkte ut ungefär ett halvår efter operationen. Men inte var jag klar då heller. Jag hade en ganska lång väg kvar.